Tacksamhet
Jag har inte cancer.
Jag har inte någon svår sjukdom som hindrar mig dagligen.
Jag har inte svåra fiender eller krig omkring mig.
Jag har inte mer bördor än jag orkar bära och jag har inte heller behövt möta döden mer än när den gjort vad naturen gett den uppgift att göra.
Jag har på det stora hela ett väldigt bra liv.
.
Jag är tacksam för det jag har, för det har inte alltid varit så, o jag vet även att det mest troligen inte alltid kommer att vara så.
För livet utan svåra perioder blir inte lika färgrikt, inte lika nyanserat.
Personligen är jag en mycket känslosam person.
Jag har inte någon svår sjukdom som hindrar mig dagligen.
Jag har inte svåra fiender eller krig omkring mig.
Jag har inte mer bördor än jag orkar bära och jag har inte heller behövt möta döden mer än när den gjort vad naturen gett den uppgift att göra.
Jag har på det stora hela ett väldigt bra liv.
.
Jag är tacksam för det jag har, för det har inte alltid varit så, o jag vet även att det mest troligen inte alltid kommer att vara så.
För livet utan svåra perioder blir inte lika färgrikt, inte lika nyanserat.
Personligen är jag en mycket känslosam person.
Jag har under perioder stängt av vissa känslor, men bara under tiden andra sett det.
I min ensamhet släppte jag ut allt.
Så gör jag än, fast inte alls på samma sätt.
Inte lika desperat, inte lika hopplöst.
Inte i närheten lika undantryckt, känslorna är mycket mildare, mycket simplare kanske man rent av kan säga.
.
Nu har jag en underbar sambo, att få säga det ordet har jag längtat till så länge att jag använder det så ofta jag kan.
Nu har jag kärlek!
Någon som älskar mig o talar om det för mig när han känner att han vill säga det.
Utan baktankar eller falskhet. Bara äkta kärlek.
Det är värt mycket det.
Som när ens systerdotter kallar en för moster, när hon lärt sig ordet utan att man visste om det o säger moster när man kommer, då blir man varm i hela hjärtat!
( Ja, jag sitter o lipar nu när jag skriver :P )
Eller när ens syster lyser av glädje efter en helg tillsammans med en trots att man tycker hon fått slita hund.
Inte lika desperat, inte lika hopplöst.
Inte i närheten lika undantryckt, känslorna är mycket mildare, mycket simplare kanske man rent av kan säga.
.
Nu har jag en underbar sambo, att få säga det ordet har jag längtat till så länge att jag använder det så ofta jag kan.
Nu har jag kärlek!
Någon som älskar mig o talar om det för mig när han känner att han vill säga det.
Utan baktankar eller falskhet. Bara äkta kärlek.
Det är värt mycket det.
Som när ens systerdotter kallar en för moster, när hon lärt sig ordet utan att man visste om det o säger moster när man kommer, då blir man varm i hela hjärtat!
( Ja, jag sitter o lipar nu när jag skriver :P )
Eller när ens syster lyser av glädje efter en helg tillsammans med en trots att man tycker hon fått slita hund.
Då kan man inte annat än känna kärlek och det jag egentligen skulle skriva om från början.
Tacksamhet
För mig har det ordet länge varit förknippat med kristendom. Som en påtvingad känsla de påstår Gud tvingar en känna.
Jag vet, jag har en fördomsfull syn på kristendomen, o jag ber mina kristna vänner o bekanta om ursäkt om jag trampar någon på tårna.
Tacksamhet
För mig har det ordet länge varit förknippat med kristendom. Som en påtvingad känsla de påstår Gud tvingar en känna.
Jag vet, jag har en fördomsfull syn på kristendomen, o jag ber mina kristna vänner o bekanta om ursäkt om jag trampar någon på tårna.
Vet dock att vissa stämmer in på mina fördomar, dock kan de jag känner vara lugna, jag hade inte ens pratat med er om ni hade stämt in på mina fördomar om kristna.
Åter till ämnet....
När man mår dåligt över saker i livet är det svårt att känna tacksamhet.
Man ältar lätt det man saknar och allt det som får en ledsen.
Fast att jag vet så väl att det är att gå åt fel håll gör jag samma misstag när jag är nere.
Ältar det man är mindre bra på, suckar över det där man aldrig får chansen att förverkliga eller göra.
När man mår dåligt över saker i livet är det svårt att känna tacksamhet.
Man ältar lätt det man saknar och allt det som får en ledsen.
Fast att jag vet så väl att det är att gå åt fel håll gör jag samma misstag när jag är nere.
Ältar det man är mindre bra på, suckar över det där man aldrig får chansen att förverkliga eller göra.
Istället för att göra det man verkligen borde.
Vända på det.
Skriva en lååång lista över allt man kan, allt man klarar, är bra på om det så är att knyta skorna så det håller hela dagen.
Skriv ner det då!
Skriva en lååång lista över allt man kan, allt man klarar, är bra på om det så är att knyta skorna så det håller hela dagen.
Skriv ner det då!
Egentligen borde man ha en sån lista hängandes över sängen.
Inramad o skriven med ens allra bästa handstil, för att påminna en varje morgon och varje kväll om vad man har o kan som man är tacksam för.
Inramad o skriven med ens allra bästa handstil, för att påminna en varje morgon och varje kväll om vad man har o kan som man är tacksam för.
Tror jag ska skriva det på min lista över saker jag vill göra imorn.
Det är förresten ett annat tips.
Istället för att skriva en att-göra-lista eller som jag kallat dom, morgondagens måsten..
Skriva en lista med saker du vill göra.
Då är det mycket roligare.
Man har ju inte roligare än man gör sig. :D
.
Det är förresten ett annat tips.
Istället för att skriva en att-göra-lista eller som jag kallat dom, morgondagens måsten..
Skriva en lista med saker du vill göra.
Då är det mycket roligare.
Man har ju inte roligare än man gör sig. :D
.
Som exempel kan jag skriva min lista för morgondagen:
• Diska o göra fint i köket.
• Baka bullar o sen göra fint efter mig i köket igen.
• Diska o göra fint i köket.
• Baka bullar o sen göra fint efter mig i köket igen.
• Gå en skön promenad
• Ta en lång dusch
• Plocka in tvätten
• göra skyltar i fimo till handdukarna
• göra skyltar i fimo till handdukarna
• Laga någon god middag.
• Skriva tacksamhetslista till tavla
Visst den kanske känns lite käck o överdriven, men det funkar.
Att man hellre gör fint i köket än städar är trots allt sant, hur klämkäckt det än må låta. :p
Att man hellre gör fint i köket än städar är trots allt sant, hur klämkäckt det än må låta. :p
Nahe, nu ska jag fortsätta bli distraherad av livet i övrigt...
Kolla lite mer på den här filmen som fick mig att fundilera över tacksamhet o sen försöka somna på spikmattan.. eller ja, nästan somna o sen lägga ner spikmattan på golvet :P
.
Natt natt
.
//Milli
Kommentarer
Trackback
