Överrumplas..
Ibland, när jag sitter själv o ser på en film eller så, överrumplas jag av känslor.
Något i filmen gör att jag tänker på hur jävla lyckligt lottad jag är.
Det kanske låter lite konstigt, o det är det nog på sätt o vis.
Men jag är av den blödiga sorten. Lipar till känslofyllda filmer, även i slutet på flera disneyfilmer, så förstår ni vilken nivå vi ligger på ;)
O nyss, såg jag slutet på Love and other drugs.
Vilket fick mej att lipa.
Har sett ca halva filmen, o ändå berörs jag så förbenat..
Varför?
Jo för att jag blir varm i kroppen av att veta att jag har en person som älskar mig så där mycket.
Någon som jag älskar, som får mig att skratta, som tröstar mig om jag blir ledsen, som ställer upp för mig till 110% o som lyssnar vad det än är.
För inte alls jättelängesen, sisådär två år sen, trodde jag inte att det kunde finnas något så här underbart.
Jag var övertygad om att jag inte kunde få bättre än det jag hade, o tanken på det gjorde mig totalt olycklig.
Så här i efterhand är det nästan så jag vill gå tillbaka till mig själv då, o säga, lugn, det kommer bli så bra så du anar inte, ge det bara lite tid.
Kanske gjorde jag det oxå, för ibland undrar jag hur jag orkade?
Vet att det är tack vare mina vänner o min älskade fantastiska syster.
Hon o Tina fanns där hela tiden!
De sa va de tyckte men dömde aldrig, de ville mitt bästa men tog inte beslutet åt mig.
De gjorde så rätt som gick, o utan dom hade jag nog aldrig orkat.
.
Det är lätt att fastna i en ond cirkel, o svårt att bryta sig fri från en sån, fast det går.
Jag lovar!
Inte alltid klarar man det själv, men nästan alltid finns det någon att räkna med som kan hålla en i handen så man orkar, klarar det nästan helt själv, men med stöd.
.
Överrumplad av känslor funderar jag i lite mer kärleksfulla banor o jag hoppas ni inte tycker det smörar för mycket. :P
Nu ska jag göra mig klar för jobbets sista natt. En dag ledigt på det, o sen tre nätter till på jobbet. :P
Hepp hepp!
:)
.
//Milli
Något i filmen gör att jag tänker på hur jävla lyckligt lottad jag är.
Det kanske låter lite konstigt, o det är det nog på sätt o vis.
Men jag är av den blödiga sorten. Lipar till känslofyllda filmer, även i slutet på flera disneyfilmer, så förstår ni vilken nivå vi ligger på ;)
O nyss, såg jag slutet på Love and other drugs.
Vilket fick mej att lipa.
Har sett ca halva filmen, o ändå berörs jag så förbenat..
Varför?
Jo för att jag blir varm i kroppen av att veta att jag har en person som älskar mig så där mycket.
Någon som jag älskar, som får mig att skratta, som tröstar mig om jag blir ledsen, som ställer upp för mig till 110% o som lyssnar vad det än är.
För inte alls jättelängesen, sisådär två år sen, trodde jag inte att det kunde finnas något så här underbart.
Jag var övertygad om att jag inte kunde få bättre än det jag hade, o tanken på det gjorde mig totalt olycklig.
Så här i efterhand är det nästan så jag vill gå tillbaka till mig själv då, o säga, lugn, det kommer bli så bra så du anar inte, ge det bara lite tid.
Kanske gjorde jag det oxå, för ibland undrar jag hur jag orkade?
Vet att det är tack vare mina vänner o min älskade fantastiska syster.
Hon o Tina fanns där hela tiden!
De sa va de tyckte men dömde aldrig, de ville mitt bästa men tog inte beslutet åt mig.
De gjorde så rätt som gick, o utan dom hade jag nog aldrig orkat.
.
Det är lätt att fastna i en ond cirkel, o svårt att bryta sig fri från en sån, fast det går.
Jag lovar!
Inte alltid klarar man det själv, men nästan alltid finns det någon att räkna med som kan hålla en i handen så man orkar, klarar det nästan helt själv, men med stöd.
.
Överrumplad av känslor funderar jag i lite mer kärleksfulla banor o jag hoppas ni inte tycker det smörar för mycket. :P
Nu ska jag göra mig klar för jobbets sista natt. En dag ledigt på det, o sen tre nätter till på jobbet. :P
Hepp hepp!
:)
.
//Milli
Kommentarer
Trackback
